Tomtenissar

Världens gulligaste tomtenissar!

Lucia

Iår ville Emil promt vara Lucia. Så på vårt hemmaluciatåg var Emil lucia och jag tärna och sen sjöng vi för Alfred och pappan och bjöd på lussekatter. Lika mysigt som vanligt. På förskolan var Emil stjärngosse: "vad skulle fröknarna säga om en pojke var lucia" var Emils kommentar. Det undrade jag också så därför var jag bestämd med att han skulle vara stjärngosse (det är åtminstone nästan som lucia med klänning och allt).

Emils förskolegrupp. De hade ett jättefint luciatåg och efter det bjöds det på luciafika med pepparkakor som Emil och hans kompis (kärlek?) hade bakat.

Pappors lek

Det där med pappor som leker med sina barn är något speciellt, plötsligt är de små pojkar själva som har byggt något tufft som ingen får förstöra (barnen som de egentligen skulle leka med får absolut inte röra - tänk om det går sönder!)

Denna fantastiska kreation färdigställdes av L häromdagen när Emil ville bygga tågbana med honom. Pappan blev så tagen av sitt byggande att Emil tröttnade och kom ut till mig istället. Emil ville ju LEKA med tågbanan. Men visst blev det en annorlunda tågbana! Och pappor är bra söta!

Fyra månader

Nu idag har Alfred blivit 4 månader. Han väger nu 6410 g (lite under medel) och är 65 cm lång (lite över medel). Det har hänt en del saker den sista månaden:
-Är inte nöjd med att bara sitta i sin babysitter längre, han vill vara med överallt och titta.
-Leksaker är jätteroliga. Det är extra roligt när andra familjemedlemmar ligger på filten och tittar på leksaker tillsammans.
-Har inte vänt sig ännu men kan på nått konstigt vis ändå förflytta sig flera decimeter på filten.
-Har börjat med smakportioner. Tycker inte om morot alls, men bananglass och gröt/potatis utspätt med mjölkersättning är helt ok, då sväljer han t.o.m lite.
-Har börjat skratta! Det är så gulligt.
-Har fått ännu tydligare mat och sov rutiner. Det är inte heller lika mycket tröttskrik på kvällarna.

Julbestyr

Här hemma bakas och pyntas det för fullt! Den här helgen blev det pepparkaksbak.

Emil pyntar huset. Vi får väl se hur länge det får stå...

Alfred ligger på golvet och tittar. Han skulle nog helst vilja vara med men får vänta ett år till.

Emil just nu

Nu kan Emil skriva sitt namn själv.

Makaroner, vit sås och köpta köttbullar är bland de få saker Emil tycker om. Det brukar han äta till lunch.

Emils första pärlplatta gjord helt utan hjälp.

Äntligen är det roligt att gunga!

Fars dag

Förra söndagen var det fars dag. Det firade vi med sång ("När min pappa ropar, genast lyssnar jag" - en gammal knastradition från mitt hem) och presentförpackad choklad på sängen för pappa L. Här har vi en bild på den firade pappan och barnen. Kanske det blir en tradition att ta kort på fars och mors dag? Jag är så kolossalt stolt över mina pojkar, alla tre.

Tre månader

Nu har Alfred lagt de där tre "pluttbebismånaderna" bakom sig och blivit ett helt kvartal gammal! Det är inte klokt. Idag var vi på BVC, han väger nu 5964 g och är 63 cm lång. Fortfarande lite över medel, men inte lika mycket som förrut. När han är vaken tycker han om att se sig omkring, stå eller sitta i någons knä, leksaker har blivit spännande och vissa kan han ta tag i och göra försök till att provsmaka. Alfred kan också blåsa dregelbubblor och prata med nya roliga ljud. Han kan också vända sig till sidan. En lång meritlista för lillponken!
Han är fortfarande väldigt nöjd - förutom när han blir kvällstrött, då gallskriker han sig till sömns. Han tycker också om att åka i sin vagn, då somnar han alltid gott. En go liten kille har vi fått!

Emils kommentar: "jag tytta om Anfidd, jag vill ha honom tills jag blir död". Emil blev gråtfärdig när läkaren (Emil hostar mycket) sa att han inte skulle pussa och krama lillebror så mycket nu när han är sjuk.

Syskonkärlek?

Emil är en hjälpsam storebror som gillar att hämta spydukar och nappar och gärna vill hålla, klappa och trösta. Och lillebror Alfred tycker att Emil är spännande och brukar bli glad när Emil kommer och pratar. Men frågar någon Emil om det är roligt att ha en lillebror säger han att"det är lite roligt och lite usch" och det där "uschet" märks när han ibland gör allehanda hyss när jag matar Alfred. Häromdagen plockade han tex av alla blad på en krukväxt medan jag ammade. Han har märkt att jag inte kan hindra honom så lätt när jag sitter och matar. Som tur var valde han den växt som jag ändå skulle snagga, så det gjorde inget. Men han ser bra nöjd ut på korten, så rätt roligt är det nog iallafall !

Första huvudfotingen!

Nu har Emil ritat sin första huvudfoting! Den föreställer en lång mamma. Emil har blivit mycket mer intresserad av att rita och pyssla på senaste tiden. Jag tror att de ritar en del på förskolan och det smittar av sig lite hemma också.

Universeum

Igår var vi på Universeum hela familjen. Pappa L använder sina 60 pappadagar till att vara hemma på måndagar och fredagar tills dagarna tar slut. Det är helt underbart! Då kan vi ta hand om vardagen tillsammans, fixa grejer med huset och umgås hela familjen. Och eftersom lillplutt Alfred sover så bra på nätterna (han får mat ca två gånger/natt) så behöver jag inte sova middag så ofta, utan det räcker med att vara två vuxna och att få en lugn stund då och då. Så nu passar vi på att göra familjeutflykter då och då och igår var vi som sagt på Universeum. Det märks att Emil blivit äldre sedan förra gången jag och han var där. Vi tittade på hajmatningen och Emil var helt med och ställde frågor via pappa L till guiden, han ville veta hur mycket hajarna väger och om några av fiskarna i hajakvariet var giftiga. Bra frågor tyckte jag!

På bilden ovan: "jag balanserar precis som Pippi"

Bullpaus.

"Titta mamma, jag går själv" (hängbro över rockaakvariet - en busig rocka lyckades skvätta ner pappan)

Alfred två månader

Alfred har blivit två månader! Vi njuter!

Fredagsmys

Vi har börjat med en ny tradition hemma hos oss, nämligen fredagsmys. Då ser vi på film i våran säng och äter popcorn och vindruvor och Emil får en efterlängtad klubba. Det är riktigt mysigt och Emil frågar efter "myset" nästan varje dag.

Alfreds välsignelse

I söndags välsignades Alfred. Det blev en jättefin och trevlig dag, tack alla som kom och gjorde dagen speciell! Själva huvudpersonen skötte sig jättebra. Jag var rädd att han skulle skrika genom hela välsignelsen (sådär som han gör när han är övertrött), men han hade varit vaken och tyst och somnat i min famn efteråt (utan skrik). Efter stunden i kyrkan hade vi det trevligt hemma hos oss med prat, lek och mat.

Så nu heter vår lille pojk Alfred för att vi tyckte att det var ett fint namn och Olof i andranamn för att det är ett fint släktnamn från både mammans (Alfreds mormors morfar) och pappans (Alfreds farfar) sida.

Pappa L:s familj (en bror fattas).

Farmor + farfar och mormor + morfar på varsin sida om vår familj.

Mamma P:s familj (en bror fattas).

Familjebild

Idag lyckades vi ta ett kort på hela familjen!