Alfreds välsignelse

I söndags välsignades Alfred. Det blev en jättefin och trevlig dag, tack alla som kom och gjorde dagen speciell! Själva huvudpersonen skötte sig jättebra. Jag var rädd att han skulle skrika genom hela välsignelsen (sådär som han gör när han är övertrött), men han hade varit vaken och tyst och somnat i min famn efteråt (utan skrik). Efter stunden i kyrkan hade vi det trevligt hemma hos oss med prat, lek och mat.

Så nu heter vår lille pojk Alfred för att vi tyckte att det var ett fint namn och Olof i andranamn för att det är ett fint släktnamn från både mammans (Alfreds mormors morfar) och pappans (Alfreds farfar) sida.

Pappa L:s familj (en bror fattas).

Farmor + farfar och mormor + morfar på varsin sida om vår familj.

Mamma P:s familj (en bror fattas).