Alfred är rätt stor nu tycker vi, fast Alfred kallar sig faktiskt för bebis ibland. Barnvagn och spjälsäng är nu förpassade till vinden och det verkar som om han har slutat sova middag. Han blev så glad över den nya sängen (som morfar, mamma, kusiner och Emil sovit i före honom), "tola donjken" (=stora pojken) och "musigt" (=mysigt) var hans kommentarer. Han pratar som bara den, han är Emils eko. Nu använder han nya ord nästan varje dag och man förstår att han minns saker och han återberättar saker som hände i somras ("tattojmuseum annan da"=traktormuseum annan dag tex). Det är en hel del: "mim" (=min),"mim döss/ha den döss" (min/jag först), "håll tyss" (=håll tyst),"inte olit" (inte roligt) osv. Han har förstått att man skall akta sig för bilar, att man skall turas om, att mamma kan läsa för honom "sen", han vill hjälpa till med tvätten och i mataffären, han klarar sig själv i barntillsynen, maten på mammas tallrik är mycket godare än den som ligger på hans egen, i mataffären går han numer snällt förbi godiset och säger "nä öpa odis, annan da" (vi köper inte godis idag utan en annan dag). Han älskar att leka med bilar och att läsa böcker och han är en riktig playmobilkille. Cykla och "ea otbonn" (=spela fotboll) är också favoriter. Om han inte vill vara med på nått surar han med händerna i byxfickan och plutar med underläppen, såå bedårande sött! Han älskar att "gosa" med mig i sängen och gosa betyder att man skall kasta sig och att jag skall vara olika fordon som han skall ramla av. Emil och Alfred brottas och jagas en hel del (och retas...) Vår söta tvååring!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar