Äntligen lite vackert höstväder! Då kunde vi vara vår ganska nya tradition trogen att gå till sjön på allmänna konferenssöndagen. Barnen ploppade stenar och kottar i sjön och vi åt söndagskakan alldeles intill vattnet, helt idylliskt ända tills Alfred fick ett rejält trotsutbrott. Men är man två vuxna så är det ju hanterbart och lite gulligt, åtminstone när jag slapp bära på lillplutten. Så det blev en rätt idyllisk utflykt ändå faktiskt.
"Tätta hänne" (=tvätta händer)
Alfred är SÅ arg. Vi säger "lugna dig" han skriker "inte ugn", vi säger "är det jobbigt för dig" han skriker "inte obbigt". Och såklart det klassiska senariot med att kasta mössan på marken och skrika "inte ha den össa" och bli alldeles galen när vi plockar upp den igen. Livet kan vara hårt när man är två.