Alfred är nu, om man skall vara petig (och det är jag gärna eftersom detta fungerar lite som min barndagbok), 13 1/2 månad och han har lärt sig hur mycket som helst på senaste tiden. Han tog sina första steg när han var ett år och några dagar och när han han fyllt 13 började han gå överallt på egen hand (fast mammas och pappas hand är mysiga att hålla i ibland iallafall). Han klättrar som sagt en massor och ramlar bara ibland. Han vill gärna göra som Emil - sitta på Emils stol, dricka ur riktiga glas, härma alla ljud ("NÄ" och "böö"), räcka upp handen och säga godmorgon på Emils förskola, cykla på Emils cykel osv. Han kan säga: titta, dä (=där), den, oj, ta (=tack). Han har pekat på pappa L och sagt "pappa" ett par gånger men kallar oss inte mamma och pappa ännu. Sedan gör han ju en massa ljud som tex när vi skall säga amen efter en bön. Då släpper han taget om sina händer och vrålar "AAA". Alfred gillar att leka med bilar, han kryper omkring och brummar med dem. Han tycker också att det är kul att bygga torn, och lägga i saker och ta ut dem igen och han gillar att bläddra i böcker, rulla med bollar och att röja runt i all allmänhet. Att smyga in på Emils rum är också väldigt spännande. Han gillar däremot inte att byta blöja och ta på sig kläder (därav up and go blöjor). För ett par veckor sedan flyttade vi ut hans säng till hans eget rum. Oj vad skönt det var för oss föräldrar och det har gått hur bra som helst för Alfred också. Emil och Alfred kommer riktigt bra överens tycker jag, såklart så bråkas det lite "Anfett föstöj mina sakej" hörs allt som oftast men de leker riktigt mycket tillsammans också, helt underbart. Alfred är vår gosegubbe!
