Första snön!

Igår kom den första snön! Inte så mycket, men tillräckligt för att det skall bli ljust och vackert. Då var jag ju tvungen att introducera Emil till snön. Jätteroligt! När vi kom ut tittade han på allt det vita och sa "nyny" (det är uttrycket för något som är gott). Han gick omkring i snön och gjorde också det obligatoriska smakprovet, han var inte helt övertygad om att det verkligen var "nyny".

Memi!!

Emil kan och vill mycket nu. "Memi!" ropar han när han vill själv.



Släcka lampor (=pa) är roligt, tända har han inte lärt sig ännu, eller snarare, han är inte tillräckligt lång för det ännu.

Dricka själv ur ett riktigt glas!

Diska (=ditta) helst tio gånger per dag!

Ännu har han inte lyckats låsa upp något, väldigt irriterande tycker Emil.

Popbi och ma

Lastbilar och sopbilar (popbi) och moppar (ma) står väldigt högt i kurs hos Emil just nu. Sopbilen kommer till oss på tisdagar och onsdagar och har vi tur är vi både hemma och vakna och då kan vi stå och titta genom fönstret. Klockan sju imorse beskådade vi det orangea undret. Emil har också upptäckt att den annars så förhatliga datorn (mammor och pappor är ibland lite för intresserade av denna pryl) kan vara till nytta ibland, för förutom roliga bilder på sig själv så finns det sopbilar, lastbilar och moppar att titta på också. Om Emil för en stund inte har något särskilt för sig kan han gå runt och säga "popbi, popbi, popbi!"

Bokmys

Här finns två bilder när Emil ägnar sig åt en av sina favoritsysselsättningar, att läsa med mamma och pappa. Just nu är det mycket fordonslitteratur som gäller.

Rita

I väntan på maten fick Emil rita. Innan har det mest blivit att han tuggat på kritorna, men idag ritade han (och knaprade bara lite på kritorna). Han satt både länge och väl.

Här nedan kan ni se hans första riktiga alster.

Stolt konstnär!

Dammsuga

Nu har Emil dammsugit själv för första gången! Han har varit livrädd för dammsugaren och det är han väl fortfarande, men om han får vänja sig en stund först i mammas famn så vill han gärna själv efter en stund. Memil! ropar han och dammsuger förtjust, börjar gråta när mamma P stänger av den och blir rädd när jag sätter på den igen. Skräckblandad förtjusning kan man väl säga.

Nya konster

Emil har lärt sig att stoppa fingrarna i öronen. Det ser så gulligt ut! Förra gången vi var på öppna förskolan satt han så under sångstunden, det såg ju lite kaxigt ut.

Pappa kommer hem!

När pappa L kommer hem från jobbet så slänger sig Emil ner på golvet för att dra upp hans skosnören.

"Ditta"

Emil har lärt sig att säga ditta=diska. Om han ser att jag håller på med något vid diskbänken (vilket man ju gör förvånansvärt ofta) så vill Emil vara med, "ditta" vrålar han. Då får han stå på två stolar och söla av hjärtats lust. Det praktiska med det är att jag får laga mat i lugn och ro och det opraktiska är att han oftast blir dyblöt, därför blir det oftast endast två diskmöjligheter för Emil, på morgonen iförd pyjamas som ändå skall bytas och på kvällen innan pyjamasen åker på igen. Tänk att han har blivit så stor!